louisekoelman

Hej hej hej! Nu var det riktigt länge sen jag skrev… Igen!

Mycket har gjorts och mycket har hänt. ( Kommer tyvärr inte ihåg allt, mitt minne är ju som det är :P )

Jocke och hans familj har flyttat från Bromma till Söder. Så i söndags så hjälpte vi alla till att packa ihop och städa den gamla lägenheten och flytta in i den nya.

Den nya lägenheten på Söder är helt underbar! Ljus och mysig.  

Idag åkte jag in till stan för att möta upp mamma efter hon slutat jobbet. Följde med henne när hon fixade till sina naglar på en jätte mysig nagelstudio på Hagagatan.

Efter det så åkte vi till fjärilshuset för att fota lite. Det var nog tyvärr lite för tidigt på året för alla fjärilar men några fick vi allt se.





Tropiskt och JÄTTE VARMT var det inne i fjärilshuset.



Vackra blommor.



Mumms vad gott!







Älskar denna bild!



Där borta hänger dem.



Bebisarna på rad.



Riktigt coolt.



Här är en som är ny kläckt, välkommen!



Den här var min favorit. Den var ljus-blå och jätte vacker. Men tyvärr fick jag ingen bild på dess färg bättre. ganska svårt att fota en flygande fjäril!











Vackert!



Tänker bara på den tecknade filmen Tarzan när jag ser dem här fjärilarna. I filmen så sätter sig en sådan fjäril på Tarzans näsa när han är bebis.

P&K / LK

Det var en dag som jag och Jocke var lediga båda två. Vi började att dra oss länge i sängen och sen tog vi en promenad i solen runt om där jag bor. Sen gick vi för att handla lite saker till middagen.

Vårens första grillning blev det för våran del. Vi tog oss en sommardrink med frysta jordgubbar som kylde ner drinken. Vi grillade kött som jag hade i en jätte god marinad. Vi myste sedan framför tv’n med glass & varma hallon, popcorn och ostbågar.



Våran Sommardrink jätte god!



Mys!



Jag marinerar lite mer. :p



Fint de ligger på grillen!!

Marinad:
1/2 dl olja
3 msk soja
1 tsk sesamolja
2 msk BBQ sås
salt
peppar


P&K / LK

Jag förstår inte varför jag alltid är den personen som alltid hör av mig till vänner och folk. Det är väldigt sällan mina vänner tar och ringer mig eller skickar iväg ett litet sms till mig bara sådär. Det sårar mig väldigt mycket att det alltid är jag som måste ta initiativet.  

Jag hör av mig o frågar: ska vi ses? Hur mår du? Vad gör du?... får jag något tillbaka… NEJ! Inte ett ljud oftast. Det får mig att tänka om jag har gjort något fel eller om mina vänner verkligen är mina vänner längre.

Behöver inte vara en roman jag får tillbaka eller ett 3 timmar långt samtal,
det är inte det jag menar utan bara: Hej nej jag kan inte just nu.
Thats it! Det tar inte så lång tid, några sekunder bara… Känns så ledsamt när man inte äns får någon respons.

Och om det är så att inte gillar mig eller tröttnat på mig...Så säg det till mig, jag är en stor tjej jag kan ta det. Hoppas ni förstår.

LK

Jag fick chansen förra veckan att följa med och hjälpa till när min pappa skulle jobba. Han håller nu på att filma in en otroligt bra program serie som kommer komma på TV. Den här dagen så skulle de göra kompletteringar med Magdalena Graaf.

En underbar människa! Så fort hon kommer till inspelningsplatsen så får alla där en kram. Till och med jag som hon aldrig har träffat.

För några år sedan läste jag hennes bok och blev helt tagen. Denna kvinna är något alldeles extra. Så stark och så godhjärtad. Hennes bok har hjälpt mig ganska mycket under åren och känner igen mig smått i hennes tanke gångar. Fastän jag inte på långa vägar har varit med om så mycket som hon har. Absolut inte så mycket men hjärntvätt och ett och annat har jag varit med om.

Magdalena var så trevlig o vi pratade o pratade mellan tagningarna. En så äkta och så omtänksam kvinna har jag aldrig träffat innan. Hon är min förebild!

Så ett tips till er alla är att läsa hennes bok ”Det ska bli ett sant nöje att döda dig” och hennes blogg magdalenagraaf.se



P&K / LK

Det låter som om det kommer från andra våningen (den våningen Jocke bor på) så Jocke springer upp dit. Jocke ropar ner till mig att det inte luktar lika starkt på våning två så det måste vara någonstans på ettan. Jag springer ner igen till våning ett medans Jocke springer in till sig och fattar tag i en telefon och ringer 112. Jag försöker höra ifrån vilken dörr det låter ifrån men hör ingen skillnad, så jag öppnar dörrarnas brevinkast och luktar mig till vilken lägenhet det är. När jag hittat den lägenheten det luktar rök ifrån så börjar jag banka och ringa på dörren. När jag inte får något svar börjar jag rycka i handtaget på dörren för att göra mer ljud. Då åker dörren upp lite och jag tror att det är de som bor där som har öppnat. Men när jag öppnar dörren så är det ingen där. Dörren var alltså olåst och ganska tjock rök väller ut.

Jag springer in och ropar `HALLÅ` och försöker se om det är någon där. Men det är ingen i lägenheten. Jag ser att den tjocka röken kommer från köket så jag springer dit. Där ser jag en stekpanna på spisen. Det är en gammal spis och själva spisplattan har blivit orange-röd, så varm var den. På den står en stekpanna med riktigt bränd mat i, och det blir bara mer och mer rök. Jag springer fram till spisen och stänger av plattan och tar bort stekpannan. Sen öppnar jag balkong dörren så att all rök kan komma ut. När jag vänder mig om kommer han som bor i lägenheten in, med ytterkläder och skor på. Han har alltså varit ute och glömt bort maten. Efter honom kommer Jocke in och tar stekpannan ifrån mig och ställer den på en säker plats, efter som jag har astma. Jag och Jocke går ut utomhus för att jag får svårt att andas. Som tur var hade jag med mig min medicin.

Efter det så vill tjejen i 112 växeln skicka dit några sjukvårdare som ska titta till mig. Men det var ingen större fara med mig tyckte både sjukpersonalen och jag. Så jag och Jocke går upp till oss igen, men innan det så vill Jocke bara kolla en extra gång att han i lägenheten mådde bra.

Ja, det var en lång natt för mig och Jocke. Är lite stolt över oss :)



P&K / LK

Jo det kan jag säga er att det här är! Den här killen är min kärlek, det finns ingen som honom.

Anton Joakim Hansson, världens underbaraste person!

Han får mig att tro på mig själv igen, han får mig att skratta, han får mig att må bra helt enkelt. Jag älskar hur han skämtar både med mig och om sig själv. Han är en riktig DRAMA-QUEEN och han vet om det själv. Han kommer ihåg saker och citerar saker som jag har sagt för hur länge sen som helst, helt otroligt.

Jag älskar honom oändligt mycket. Vi har verkligen ett sago förhållande. Vi har aldrig haft ett stor-bråk, det går aldrig så långt. Vist vi tjafsar och blir irriterade på varandra men när vi blir det så säger vi till och reder ut det innan der blir till bråk.

Jag har stor erfarenhet av dåliga förhållanden, jag erkänner att under en lång tid väntade jag hela tiden på att mitt och Jockes förhållande bara skulle vända. Så som alla andra förhållanden gjort innan, det är gulligull och rosa moln och sen går det bara neråt. Så jag väntade på att det dåliga skulle komma, men det kom aldrig och jag är helt säker på att det aldrig kommer att komma.

Kärlek är respekt, förtroende, skratt & tillgivenhet.

P&K / LK

Jag vet att jag skrev upp en lista som skulle hjälpa mig att börja skriva. Men jag känner att jag inte kan göra den dag för dag utan det blir nog när jag inte vet vad jag ska skriva om.  Det kommer inte bli i ordning häller. Men jag hoppas att det inte gör så mycket ;)

P&K / LK

Ja det har verkligen hänt mycket de senaste dagarna, därför har jag inte haft tid att skriva. Men nu tar jag igen det med en sammanfattning.

Torsdagen:
Började med att jag gick upp kl.06.00 för att åka till jobbet. Trött och ingen ork alls i kroppen. När jag kom till T-centralen var det 20 minuter kvar tills min buss skulle gå. Så jag tänkte att jag skulle gå upp till övre planet för att köpa en kaffe. När jag är där uppe hör jag hög musik som kommer från stora vänthallen. Jag går närmre för att kolla vad det är. Där är det massa folk från Irland som dansar Riverdance. Skit coolt att titta på!
Eftersom jag älskar dans för att jag dansar så blir det en underbar morgon.

Senare på dagen kom Anton (en kompis från min gamla skola) förbi mitt jobb för att hämta lite biljett pengar.
Vi pratade jätte mycket om allt och inget, verkligen jätte trevligt. Jag märkte att vi är jätte lika, lika värderingar, varit med om samma saker m.m.
Vi pratade väldigt mycket om våra kära, han pratade varmt om sin tjej och vill gärna träffa henne.

Fredagen:

Jag åkte in till stan för att möta upp min bättre hälft. Vi skulle nämligen på musikal, Hair på stadsteatern. Det var inte vad jag väntat mig. Den saknade handlingen och det blev mer som en konsert. Men annars så var det bra, fantastiska röster och låtarna är ju redan underbara. Lite väl mycket naket också, ett nummer så kom hela ensambeln fram helt nakna, kvinnor som män.

Lördagen:
Var jag, älsklingen och mamma hemma och bara tog det lugnt. Vi köpte myspys och tittade på film i soffan. Jätte mysigt, vi tittade på Disneys nya film Tangled. Den är så fin och söt. Ett måste för alla Disney älskare!

P&K / LK

Det var svårt att komma på vad mitt första minne är... det var ju så länge sen!

Men när jag tänker efter så är det nog när jag är ungefär 3-4år. Jag, mamma och pappa bodde i en liten 3:a i tungelsta som är en liten liten förort till stockholm. Minnet utspelar sig på gården, eller rättare sagt gårdarna i det lilla lägenhets området. Min mamma var då dagmamma och var ute med mig och några andra barn som bodde i området. Jag kommer ihåg att jag lekte med några av de större tjejerna och de hade gömt sig bakom ett av husen. Jag sprang efter men de var inte där, när jag skulle gå tillbaka så gick jag åt fel håll och kom till en annan av gårdarna. Sen började jag förstå att jag hade tappat bort mig. Hur jag än sprang tillbaka eller så så hittade jag inte tillbaka för alla hus och alla gårdar såg likadana ut... Sen kommer jag inte ihåg något mer.



Haha! Tänk er denna lilla tjej springa runt. Här är jag väl 3-4år.